Mål är bland det viktigaste när i rollspel. Målet ger något att sträva efter och målet skapar en gemensam agenda så att folk är på samma sida i hur man ska spela. Det finns många olika sorters mål man kan tala om.
Målet med handlingen
Vad är din intention med just detta tärningsslag? Vad vill du uppnå med ditt agerande i just denna situation? Vad är ditt mål? I många fall är målet uppenbart när någon beskriver vad de gör - "Jag hugger dig" - men jag tycker i den konvention jag kör att spelaren tjänar på att säga varför den gör det istället för hur. "Jag vill komma undan från vakten".
Vad är det här för konvention? "Beskriv mål, slå slag, beskriv handling utifrån mål och vad du slog för".
Målet med beskrivningen
Det finns många sätt att variera sina beskrivningar, alltifrån att beskriva objektiv till subjektiv till att beskriva utifrån andras ögon. Det finns många olika mål att välja bland när någon ska beskriva en handling. Ska den väcka uppmärksamhet, skapa en kuslighet eller bara sätta en viss poetisk ton? Är målet att få spelarna att agera, reagera eller bara lugna ned situationen? Ska beskrivningen väcka tankar eller ge mer information?
Det finns många olika mål med en beskrivning. Var medveten om vilken du har.
Målet med scenen
Scener är något som uppkommer naturligt i rollspel. Så fort spelledaren beskriver en ny plats där någon befinner sig så är det en ny scen. När platsen eller tidpunkten på platsen byts ut så slutar scenen och en ny tar vid. Jag tycker det är viktigt att spelledaren har ett mål med scenen - den behöver inte vara uttalad men den scenen bör ha ett syfte.
I samberättarspel är det däremot viktigare med öppen information, så precis som med allt annat så bör personen som sätter scenen (beskriver den) även säga vad den har för mål med scenen, även om det är såpass enkelt som "Jag vill se Sara och Einar interagera". Det här hjälper alla andra att få en hum om hur scenen kan gå till och eftersträva det. Jag talar inte om att berätta vad som kommer att hända i scenen, bara om vad personen vill se i scenen. Vad målet är med att sätta just den scenen.
Målet för personen
Jag gillar när spelarna själva är drivande och när deras agerande skapar konsekvenser i världen. Att inte ha ett mål kommer att antingen skapa passiva spelare eller spelare som bara reagerar på spelledarens situationer. Det här märks också i samberättande, där det blir svårare att sätta scener om målet inte finns med i bilden. Om rollpersonen inte går framåt självmant kommer valet med att rädda sin son eller rädda människorna på båten inte spela lika stor roll. Det blir artificiellt.
Notera att mål gäller också för spelledarpersonerna. Om de inte har några mål så kommer de att vara passiva. Har de ett mål i scenariot så kommer de att reagera om rollpersonerna lägger sig i deras planer.
TILLÄGG: jag har nu kommit underfund med att rollpersonen inte behöver något mål, men spelaren måste ha ett mål med rollpersonen. En rollperson kan vara en eremit som vill sitta i en grotta medan spelarens mål är att rollpersonen ska bli kär. Att distansiera spelaren från rollpersonen på det här sättet fungerar bäst om målet med rollspelet är att skapa en bra berättelse. Om man spelar med inlevelse i rollpersonen bör rollpersonens och spelaren mål vara detsamma.
Målet med rollspelet
Vad är det vi ska spela och hur ska vi spela det? Säg vad du vill ha fram med just det rollspelet som du vill köra för att få alla att komma in i rätt tankesätt. En enad grupp med gemensam agenda - ett gemensamt mål - spelar mer tight än flera personer som har olika mål med vad de vill spela.