Här följer en tanke om bra respektive dålig komplexitet.
Det finns (i regel) två sätt att göra ett system komplext i sitt utförande: antingen genom lappande eller utökande. Det finns andra sätt att göra det komplext, exempelvis genom att ha med krånglig matematik men det tänker jag inte ta upp.
Lappande är när man med specialregler fixar till sådant som inte riktigt fungerar. Utökande är när man lägger till fler moment för att öka valmöjligheterna.
Lappande är när man i Mutant: UA skriver "00 på tärningen är alltid ett misslyckande". Om man hade haft ett system där man räknade samman T10:orna och fick en Effekt utifrån det skulle man få in effekten i Mutant utan att det blir en lagning genom att göra följande: "Misslyckade slag ger alltid Effekt noll och vid lyckade slag räknar du samman T10:orna men 0 på tärningen räknas som noll". Varför är inte "0 på tärningen räknas som noll" en lagning? Jo, för att det påverkar även andra slag. 4+0 ger 4 i Effekt men 0+0 ger ett misslyckande - det är ingen undantagsregel!
Lappande är när man i Fury of Dracula skriver "Dracula kan inte återfå blod när denne reser på vattnet". Det är lagningar för att få spelet att fungera. Har man för många av sådana lagningar är det ett dåligt utformat system. Vad är faller inom definitionen "många" beror på spel och spelarens egen smärttröskel.
Utökande är när man i A game of Thrones lagt till flera moment så att olika områden på kartan få influens i olika delar av systemet. Det finns då flera sätt att få störst makt i spelet och vinna.
Ett system får för mig gärna ha flera olika subsystem, exempelvis färdigheter, magi och strid, som fungerar helt olika men ett system får inte ha extraregler som är undantagsbaserade. Då är spelet trasigt i grunden och borde fixas.
Ett bra system har en grund som gör att övriga delar faller på plats.