Under senaste veckorna har jag diskuterat med en Matiné-spelledare om hur handlingar ska bli beskrivna i strid. Det finns en hel del knep jag har lärt mig under årens gång i hur jag ska använda mitt eget system och det är faktiskt såpass enkelt att det följer en mall.

Matiné handlar om att framhäva sin rollperson via handlingar. Spelledaren ska inte ses som en motståndare, utan som någon som spelarna bollar beskrivningar mellan. En person som med tekniker ska få sina spelare engagerade i sina beskrivningar. Det här kan ibland vara svårt för spelgrupper med helt andra konventioner, speciellt den som säger att spelledaren ska beskriva allting. Matiné har spelarinflytande i sitt system och det ska utnyttjas. Den enklaste vägledningen spelledaren kan följa är att spelaren beskriver sina egna lyckade handlingar medan spelledaren beskriver rollpersonens misslyckade handlingar. Det samma gäller, fast omvänt, med spelledarpersoner; spelledaren beskriver lyckade handlingar och spelaren misslyckade. Här nedan följer en mer detaljerad vägledning.

Spelaren lyckas Spelaren misslyckas
Spelledarpersonen anfaller
Lyckas Spelaren beskriver hur awesome rollpersonen avvärjer attacker. Spelledaren beskriver hur rollpersonen tar skada med hjälp av tabellen på sida 19 i Rollpersonshäftet. Om det är spelarens tur att attackera nästa gång kan spelledaren sätta rollpersonen i en knepig situation, som att nagla fast denna på marken, slänga ut rollpersonen någonstans. Spelledaren säger sedan "När det är din tur att beskriva anfallshandlingen måste du inkludera hur du tar dig ur situationen och även får skada". Den knepiga situationen ska bli löst med en motbeskrivning, så det behövs inga ytterligare tärningsslag eller modifikationer för att ta sig ur situationen
Misslyckas Förmodligen vänder rollpersonen striden, så spelledaren kan då be spelaren vänta med beskrivningen tills det är rollpersonens tur och måste då inkludera på vilket sätt striden vänder. Om spelledaren vill kan han försätta rollpersonen i en knepig situation. Om spelaren är med på noterna beskriver den handlingen. Annars tar spelledaren och sätter rollpersonen i en knepig situation, precis som om spelledarpersonen skulle lyckas med slaget. Enda skillnaden är att spelaren i detta fall inte behöver inkludera hur rollpersonen blir skadad. Med andra ord, även om båda misslyckas händer ändå någonting.
Spelledarpersonen försvarar
Lyckas Spelledaren beskriver varför anfallet misslyckades. Spelledaren beskriver anfallet, men om handlingen vänder håller spelledaren inne beskrivningen tills det blir spelledarpersonens tur och inkluderar försvaret i beskrivningen istället.
Misslyckas Spelaren beskriver anfallet. Spelledaren beskriver anfallet och förklarar varför anfallet misslyckades.

Som du möjligtvis lägger märke till är det två nytillkomna punkter som en spelledare ska tänka på, En är om handlingen gör att initiativordningen skiftar. Exempelvis om en rollperson avvärjer en attack när anfallaren misslyckas med slaget. Rollpersonen går då inga initiativsteg och vänder förmodligen då initiativet och får agera nästa runda. Att hålla uppe en beskrivning på detta sätt har för mig känts som en slow-mo-effekt. där det sedan brakar loss ordentligt i nästa anfall (tänk Sherlock Holmes från 2009). Testa och se hur det känns i er spelgrupp. För andra kan det möjligtvis kännas som laddningstider i ett datorspel.

Den andra saken som tillkommit är att sätta rollpersonen i trubbel som spelaren sedan ska beskriva sig ur. I Matiné är beskrivningar ingenting som ska påverka regelmekaniken. Däremot ska regelmekaniken bli klädd i beskrivningar för att få en effekt i världen. Det är viktigt att göra den här skillnaden. Det gör även att du kan vara hur sadistisk som helst mot dina spelare för de kan alltid kontra dina beskrivningar med egna beskrivningar. Om en spelledarperson vill slänga en rollperson utför ett stup men misslyckas med slaget kan du ändå säga att rollpersonen blivit utkastad. Spelaren kan sedan kontra detta genom att beskriva hur rollpersonen lyckas ta sig tillbaka. Skulle däremot en större regeleffekt även komma med situationen kan inte beskrivningen bli kontrad på samma sätt. Om rollpersonen får lite i Skada kan spelaren väva in det i beskrivningen för hur rollpersonen häver sig upp igen medan om rollpersonen blir utslagen så blir verkligen rollpersonen utkastad från stupet.

Tanken med dessa två nya punkter är alltså följande: att beskriva vändning av strid genom att hålla på försvarsbeskrivningen gör att handlingarna flyter in i varandra istället för att vara helt isolerade. Det blir ett bättre flöde i striden. Att sätta rollpersonerna i trubbel gör att du får spelarna att beskriva mer. Du ställer dessutom krav på dem. Det här är någonting du kan med fördel använda precis i början av din Matinékarriär för att chockstarta spelarna. När spelarna väl tar hand om beskrivningar utan att du behöver be dem kan du ta det lugnt med att försätta rollpersonerna i knepiga situationer.